1 MAJ 2010 - granplantering
Granplantering -”inte bara”!
Klockan halv sju blir jag och min kompis Malin upplockade av grangubben utanför Coop Nära i Bråten. Framför oss har vi en lagom lång bilresa innan vi når vårat mål, Björneborgs skogar. Under genomresan i Degerfors upptäcker vi att vi blir förföljda av en bil. Tur nog tillhör bilen inga mindre än Pers anställda, våra nya jobbarkompisar. Per berättar att han har cirka 30 personer anställda och att de flesta är Vietnameser. Enligt honom passar Vietnameserna perfekt till jobbet då de ofta har bristande språkkunskaper inom Svenskan och därför inte är lämpade för många jobb, samt att de är effektiva när det gäller rutinjobb. Per säger att vad de får betalt som skogsarbetare är bättre än vad de skulle få på de andra lämpade jobben.
När vi är framme, mitt ute i skogens ingenstans är det dags för oss att bli introducerade i trädplantering. Per tar fram en hel regelbok för att sedan börja förklara att, plantering; det är inte bara och bara. Rätt mått, djup, plats, nedsättning och andra förhållanden behövde vara korrekt för att granarna skulle ha rätt förutsättningar att 70år senare bestå av en fin, rak och jämn skog. (Tänk, vi kommer inte ens få se våra granar fullvuxna om vi inte blir riktigt gamla, vilken process!).
Utrustningen som man använder sig av när man planterar granar, är ett rör; som man skjuter ned granarna i marken med, två korgar; som man spänner fast genom en sela längst kroppen för att lasta upp granskott i så att vi sedan genom vänster arm (precis, ej höger) plocka granskotten för att skjuta ned i röret (med pedal som öppnar marken) och trampa till innan man skulle trampa med foten runt skottet och rycka i den för att se att den sitter (toppbarren skulle ryckas i under kontrollen). Som toppen på gräddan, förutom alla olika näringsgropar vi får lära oss att urskilja får det inte vara mer än ett visst antal inom ett visst område för att planteringen ska gå igenom kontrollen.
När vi väl fått in snitsen skulle vi väll kunna säga att vitnameserna är på sin tionde låda (granskotten fanns i lådor ca 60st i varje). Efter två timmar har vi bara hunnit med två lådor och ingen av oss har egentligen fått till snitsen.
Efter fem timmar och fyra hundra granskott senare har vi därmed tjänat på pricken tvåhundratjugofem kronor och på köpet fått rejält med regn i håret, lera i skorna och en ordentligt mör rygg.
När vi blir avsläppta vid COOP tackar vi däremot Per för dagen och ser lika mycket fram emot nästa gång vi ska ge oss ut på plantering. Det måste helt klart vara vår envishet och målmedvetenhet som styr oss!
Trädarbete avslutat,
Madeleine Willyams